MFF bäst mot de bästa

Vid sidan av HBK som tog en fin skalp när AIK besegrades hemma (och som därmed bröt en svit på 3 raka hemmaförluster mot Solnaklubben) och därmed tog viktiga poäng i bottenstriden var – så klart – MFF dagens stora vinnare.

MFF hade två raka hemmaförluster mot Göteborg, laget de i snitt tagit minst poäng mot under de senaste 5 säsongerna. Och gästerna kom med 3 raka Allsvenska segrar i ryggen och en rad nyfriska spelare i truppen. Trots – eller på grund av – detta lyckades alltså MFF vinna med klara 3-1.

Och det var ganska signifikativt för säsongen 2013.

För när de fyra topplagen spelat 4 resp 5 matcher av 6 mot varandra är det två lag som sticker ut.

Tabellen för de fyra lagens inbördes möten ser just nu ut så här:

toppen2013

MFF har alltså nu tagit hela 11 poäng, och ännu inte förlorat, på 5 matcher mot de övriga fyra topplagen. Göteborg bara 2. 11 poäng mot 2. Eller 2,2 poäng per match mot 0,4.

Tabellen hålls levande under resten av säsongen här: http://extra.forbannadfotboll.com/allsvenskan/toppen2013/

Där kan du även se hur de fyra lagen presterat sinsemellan genom tiderna.

Uppdaterat. Här finns nu även ett 10-årigt perspektiv på tabellen: http://extra.forbannadfotboll.com/allsvenskan/toppen2013/perspektiv/

Så gick det sen 1:1 – AIK kanske fyra

linjer_alla_2003-2012

Så stod AIK slutligen som segrar på nya kamratarenan. Kvällen blev en känslomässig bergochdalbana med hyllningar, straffmissar, straffmål, kvitteringar och segermål.

Och allt avslutades med Mutumbas överallsvenska skott, en spontan extra tyst minut och lite hissåkande i tabellen.

För några veckor sedan tittade vi på arenaeffekten och sedan detta är AIK obesegrade i två hemmamatcher och första segern alltså inkasserad. Då sa vi att AIK – baserat på fjolårets placering och hur det brukar gå för lag med ny arena – skulle hamna på plats 3 i årets Allsvenska 2013.

Då brydde vi oss inte så mycket om den lite knackiga inledningen.

Det har vi istället gjort nu.

För nu har vi tittat på var vi kan tro om de olika andra lagen kommer placera sig i sluttabellen givet vad de presterat under de inledande 7 omgångarna i år. Och vi har gjort det genom att titta på vad dessa placeringar gett för slutplacering de senaste 10 säsongerna (2003-2012)*.

För att göra detta tog den allsvenska tabellen omgång för omgång under perioden 2003-2012 och ritade varje lags resa som linjer. Då får man bilden överst i posten, det vill säga något ganska oläsligt.

AIK 4:a i bästa fall?

Men genom att filtrera till specifika placeringar i specifika omgångar blir det bättre. Därefter tittar vi på vad varje placering i omgång 7 lett till för placering i slutomgången (som alltså kan vara antigen omgång 26 eller omgång 30, beroende på vilket år det är).

Först ut är AIK och deras nioneplacering, och när vi filtrerar till placering 9 i omgång 7 ser det ut så här:

nia_omg_7_2003-2012

Det är fortfarande lite svårläst, dels för att de slutar olika omgångar och dels för att det är svårt att veta hur många linjer som slutar på samma ställe, så därför kan vi istället rita slutpositionerna för dessa lag som ett cirkeldiagram. För nioendeplaceringen ser det då ut så här:

serienian_omg7

Vi trodde alltså tidigare att AIK kanske kommer bli trea (eller icke-avrundat på plats 3,4) i år. Men det bästa sjunde omgångs tabellnia presterat de senaste 10 åren är en fjärdeplacering, vilket 20% av lagen gjort (ÖIS 2003 och Elfsborg 2010). Det sämsta är Landskronas tolfteplacering från 2005 – på den tiden kvalplats. Kvalet förlorades dessutom mot GAIS som tog klivet upp.

Så om vi ett par matcher in i serien sa att AIK trots inledningen skulle bli trea, kanske vi får revidera det till att det blir en fjärdeplats?

Även om AIK blev 5:a skulle de inte sticka ut anmärkningsvärt vare sig på det sätt vi tittar nu eller mot tidigare lag med ny arena under 2000-talet, då det skulle innebära en placering sämre än fjolåret vilket är precis som det gock för Malmö under första året på Swedbank Stadion.

Tidigare lag att bli femma efter en niondeplats i sjunde omgången är Kalmar (2006), AIK själva (2007) och GAIS (2011).

Självkritik

Det finns såklart ett par sätt vi kunde, eller kanske borde, gjort det här bättre. Kanske hade det varit lämpligare att titta på poängskörd än på placering. Kanske hade det varit bättre att titta även på de efterföljande omgångarna, och inte bara på en specifik omgång. Till exempel låg ju AIK 9:a efter 10 omgångar 2011, vilket då gav en andraplacering. Och kanske kommer vi titta på det så lite längre fram.

* Jämförelsen 2003-2007 och 2008-2012 är lite problematisk eftersom allsvenskan fram till och med 2007 hade 14 lag (och alltså 26 omgångar) och därefter 16 lag (och alltså 30 omgångar). Det gör att det inte är helt självklart hur man på bästa sätt skall jämföra dessa år med varandra på ett praktiskt sätt och vi har därför bara valt att ta not om detta men inte justera för det.

Arenaeffekten och andra gefla myter gör att AIK kan bli trea

När AIK drog igång sin svartmålningskampanj var det nog inte en resultatmässigt nattsvart inledning som var tänkt. Inte heller var det  tänkt att akustiken på Kompisen skulle vara i nivå med en äggkartong.

2 poäng på de 4 första matcherna har det blivit och det är på inget sätt historiskt dåligt. (Däremot är det, efter en stark fjolårssäsong – och lite skakig försäsong till trots – nog många, särskilt de egna supportrarna, som är överraskande.)

Och för att vara en allsvensk klubb med ny hemmaarena är det dessutom otypiskt.

Vi har tittat lite på det.

Ny arena ger liten boost

AIK är sjunde* allsvenska lag att under 2000-talet byta upp sig till ny och modern arena. Av de andra har fem**, liksom AIK, spelat i allsvenskan även säsongen innan det att den nya arenan invigdes, och är därför lämpliga att titta på och jämföra med.

Dessa fem är som följer:

  • IF Elfsborg – Borås Arena, 2005
  • IFK Göteborg och GAIS – Gamla Ullevi, 2009
  • Malmö FF – Swedbank Stadion, 2009
  • Kalmar FF – Guldfågeln Arena, 2011

Genom att studera dessa lags resultat finner vi att det tycks finnas en något liten positiv effekt första året på ny arena jämfört med sista året innan.

ny_arena

Av de fem lagen placerade sig 60% bättre, 20% sämre och de resterade 20% på samma placering första året med ny arena jämfört med året innan.

Inget lag gick framåt mer än två placeringar och inget lag tappade mer än en placering, det ser ut så här:

  • 1/5: +2 placeringar
  • 2/5: +1 placering
  • 1/5: ± 0 placeringar
  • 1/5: -1 placering

I snitt placerade de sig alltså 0,6 placeringar bättre.

Tillsammans tar lagen 4% fler poäng totalt under respektive premiärsäsong. Poängskörden hemma ökade med 10% samtidigt som poängskörden borta gick ner med knappt 5%.

ny_arena_mal

Nedbrutet på vinster, oavgjorda och förluster på hemmaplan kan man se att lagen under sina hemmamatcher under första året på nya arenan (jämfört med året före) vann 9% fler matcher, spelade oavgjort 17% fler matcher och förlorade 29% färre matcher. Tillsammans gjorde de 11% fler mål och släppte in hela 23% färre mål under sina hemmamatcher under premiäråret.

Så AIK blir trea då, eller?

Tittar man på vad vi har ovan och gissar att AIK skulle följa samma mönster skulle vi kunna gissa att AIK går framåt något. Det har ju 60% gjort. Kanske går de just 1 placering framåt, precis som 2/5 eller 40% gjort. (Men alltså 60% inte gjort.)

På hög nivå konstaterade vi ju att lagen i snitt har presterat 0,6 placeringar bättre och avrundat ger det helt enkelt 1. Med andra ord torde AIK:s fjärdeplacering från förra året bättras till en 3,4 placering – eller avrundat en tredjeplacering.

Detta stärks av andra sätt att titta på datan (och här någonstans börjar det kanske dessutom lukta cirkelargumentation, vilket vi naturligvis inte tänker låta hindra oss). För om vi istället applicerar lite fler valda komponenter – som procentuell förändring av antalet vunna, oavgjorda och förlorade matcher och antalet gjorda och insläppta mål – skulle vi kunna påstå att när det fram på senhösten blir dags att skriva ner sluttabellen skulle AIK:s tabellrad se ut så här:

Totalt:    AIK    30    16    9    5    44-25    +19    57

Och om vi tittar på de senaste fem åren kan vi konstatera att vid 4 tillfällen hade 57 poäng och +19 i målskillnad gett – just det – en tredjeplats (nämligen 2008, 2009, 2010, 2012). 2011 hade det varit 1 framåtmål ifrån tredjeplatsen.

Tittar man specifikt på hemmamatcherna borde det efter diverse approximationer och avrundningar ha blivit så här:

Hemma:    AIK    15    8    6    1    25    9    +16    30

Och varför det inte blir så?

Till att börja med kan vi ju konstatera att urvalet är väl snävt för att dra några slutsatser – alltså bara fem tidigare lag och säsonger att förlita sig till. (Här är det nog en god idé att jämföra dessa och övriga lags andra prestationer under motsvarande tidsperiod för att undersöka om det finns trots allt finns någon signifikans i datan, och kanske får vi anledning att göra just det längre fram.)

Vidare har vi helt bortsett från alla andra – och troligen mycket viktigare – aspekter som förändringar i spelartruppen, vilka förmodligen, åtminstone kortsiktigt, påverkar mycket mer.

Dessutom så finns det ju ett par skäl till varför AIK är otypiska.

Alla de andra fem lagen…

  • vann samtliga sina första Allsvenska matcher på sin nya hemmaarena (låt vara att GAIS första match på Gamla Ullevi faktiskt var “bortamatchen” mot Örgryte, och att den första hemmamatchen förlorades)
  • …dröjde det i snitt 4,2 matcher innan första tappade poängen
  • …dröjde det i snitt 7 matcher innan första förlusten

För AIK ser det ju i princip motsatt ut; poängtapp redan i första matchen, första förlusten kom i andra matchen och första segern har inte kommit ännu.

För att våra resultatrader ovan skall bli sanna, måste AIK gå obesegrade på hemmaplan från och med nu.

Slutligen

Det finns tre saker att ta med sig. Det första är för AIK att åtminstone ta en pinne ikväll. Detta för att förbättra sig jämfört med 2010, då AIK inledde serien med samma poängskörd som nu. Den gången räckte det till en elfteplats när säsongen summerades i november. Motståndare i den femte omgången den gången var – precis som i år, precis som idag – Gefle borta. Den gången vann Gefle med 1-0. Och då är det ju lite otur för AIK att inte Jonas Eriksson dömer, eftersom de inte vunnit på Strömvallen med någon annan domare sedan superettanåret. Och med Jonas har de vunnit alla 3 matcher. Bland annat både 2011 och 2012. Det är det ena.

Det andra – och mycket viktigare – är att komma ihåg att 40% av lagen ovan har vunnit SM-guld år 2 med sin nya arena. Det gör att 2014 skulle kunna bli AIK:s år.

Det tredje är att vi vet för lite om de andra framgångsmyterna utöver ”ny arena” – såsom ”typiskt höstlag”, ”kontinuitet i truppen” samt ”bäst mot bättre lag”. Dessa ber vi att få återkomma till.

Fotnoter

* IFK Norrköping och Öster har också fått nya arenor under 2000-talet, men dessa har spelat sina resp invigningsmatcher under sejourer i superettan.

** Örgryte spelade också i Allsvenskan under premiäråret 2009 men var då nyuppflyttade från superettan varför ingen bra jämförelse med föregående år kan göras.